Ska man plugga till läkare eller tandläkare? Ja, jag har tagit upp detta i ett gammalt blogginlägg som ni kan läsa här
I denna video intervjuas jag av Sky Nikodell som i skrivande stund läser sin sjunde termin på läkarprogrammet i Linköping. Titta gärna på hans videos, gå in och lämna en like och dela vidare! Han är en ambitiös läkarstudent som gör videos på YouTube om läkarprogrammet, läkarstudier, studietekniker och allt där emellan! Själv tycker jag han har fantastiskt bra content. Förutom det jobbar han även som IT-konsult. Sky har dessutom varit med på Läkartidningen vilket är riktigt häftigt!
Då har samtliga tentamina för våren skrivits och den sjunde terminen börjar närma sig sitt slut. I skrivande stund är det den näst sista veckan innan sommaruppehållet. Trots en stor omställning inom universitetet har det hittills funkat bra med distansstudier. Vi har fått ha fantastiska föreläsningar och seminarium med seniorprofessorn Yngve Gustafson inom geriatrik, gerontologi och tandvård för äldre. Det har varit en stor ära för oss att få ha honom som lärare, det kan vi alla studenter enas om. Vi har fått lära oss mycket om hur vi kan ta hand om äldre patienter, något som kommer vara till stor nytta då vi har en åldrande befolkning. En rolig kuriosa är att vi tandläkarstudenter i Umeå får lära oss lika mycket om geriatrik och gerontologi som en läkarstudent får lära sig under hela grundutbildningen, åtminstone i Umeå. Tandläkarstudenter och läkarstudenter runtom i Sverige borde få mer kunskap om behandling av äldre patienter, det är något som har missats i planeringen av grundutbildningen för både programmen tycker jag.
Hursomhelst har hemtentorna gått bra. Jag tycker det är rätt skönt att få skriva tentor i sitt hemtrevliga lilla studentrum. Med hemtentor och distansstudier kan väckarklockan ringa lite senare, vilket uppskattas av kvällsmänniskor som jag.
För att få gå vidare till termin 8 krävs det att man blir godkänd på kursen ”stadie-examination” då varje enskild student bedöms om hen visat tillräcklig kliniskt mognad, kunskap och förmåga för att kunna fortsätta med mer avancerad klinisk träning med mer självständigt arbete på termin 8–10. Stadie-examinationer har införts i Umeå då man på 90-talets mitt upptäckte att det fanns tandläkarkandidater som på slutet av utbildningen inte nått kliniska färdighetsmålen. Eftersom möjligheten att gå om var begränsad blev konsekvensen att dessa studenter fick avsluta utbildningen utan att få tandläkarexamen. Man bestämde sig för att införa stadie-examinationer för att bedöma varje enskild students färdigheter men också för att studenterna ska kunna komplettera eventuella brister. Om studentens sammantagna prestationer bedöms som otillräckliga för att fortsätta på termin 8 får studenten gå om termin 6 och/eller 7. I Umeå är det antagning en gång om året så man får oftast gå om ett helt år vid behov.
Stadie-examinationen på sjunde terminen består av fyra olika delar där vi sammanfattar alla behandlade patienter i form av korta epikriser. Sedan får vi självvärdera våra egna kunskaper inom klinisk verksamhet under gångna terminer. Kliniska handledare kommer göra motsvarande värdering på varje enskild student. Sist skrivs ett 6 timmars prov som handlar om ett omfattande kliniskt fall där vi ska ange diagnoser och terapiplan.
Dagen vi hade detta prov vaknade jag tidigt för att repetera samtliga kurser som jag läst tidigare. Det är inte så självklart hur man kan förbereda sig inför detta prov. Allt man lärt sig från och med första terminen kan man egentligen tillämpa i ett patientfall.
Detta är en spärrkurs som gör oss studenter rätt så nervösa i och med att det kan bli stora konsekvenser i fall vi inte klarar det. Vi kommer få en personlig återkoppling av resultatet nästa vecka med lärarna. Det är nog bäst att inte jämföra sina svar med kursarna alltför mycket, man blir bara mer ängslig av det. Vissa har missat skriva specifika diagnoser, andra har missat viktiga nyckelord. Hur relevant det är återstår att se om en vecka när vi har möte med lärarna.
Jag längtar riktigt mycket till att få börja på åttonde termin där mycket fokus kommer ligga på kirurgi. Vi kommer även få påbörja datainsamlingen inför vårt examensarbete som kommer handla om coronectomi/decoronering inom käkkirurgi. Mer om detta i framtida blogginlägg!
Fram till dess är sommarjobbet fixat och det blir först och främst på Folktandvården Region Halmstad. Jag har även sökt till Västra Götaland men vi får se hur det blir i och med Corona-situationen.
Nu är det dags att gå ut och ta en promenad i sommarvädret här uppe i Norrland. Förutom god tandvård har Sverige faktiskt mycket annat att erbjuda också, ibland glömmer man bort att uppskatta det man har. Jag önskar er en riktigt fin sommar i vårt vackra avlånga land, vi hörs i framtida blogginlägg!
På termin 3 har vi dissektion, det är en del av kursen OKB där vi läser om kraniets och nackens alla strukturer, både ytliga och djupa. Dissektionen är ett obligatoriskt moment som anses vara en av dem mest fascinerande och uppskattade momenten under utbildningen. Dissektion innebär sönderdelning av en organism, i detta fall en människokropp, främst i vetenskapligt studiesyfte. Varje år doneras människokroppar till Umeå Universitet i syfte om anatomisk undervisning och forskning. Kropparna används för undervisning i anatomi främst för läkarstudenter men också tandläkarstudenter och annan sjukvårdspersonal. Helkroppsdonationer är en ovärdelig resurs eftersom inga sofistikerade datorsimuleringar eller högteknologiska bildtekniker kan ersätta en verklig kropp. Fördelen med dissektionsmomentet är att eleverna får se variationer hos kroppens strukturer mellan individer, åldrar och kön. Det som vi läser och ser i anatomiböckerna är ”medelvärdesanatomi” eller ”genomsnittsanatomi”, dvs. hur en genomsnittlig människa ser ut. Men sanningen är att kroppens strukturer kan de facto variera mycket från individ till individ. En viss muskel kan ha en annan form och sitta på ett annorlunda ställe.
Detta moment innebär oftast för ett flertal studenter ett första möte med en avliden. Därför informeras vi elever noggrant om alla regler. Diskussioner om medicinsk etik och proffessionalitet hålls i samband med anatomin i kursen PU. Elever får inte ta med sig sina telefoner och paddor in i dissektionssalen av självklara anledningar. Inga bilder får tas, vi får inte sprida information om den avlidnes kön, ålder, etnicitet etc. Vi får inte skratta åt liket och bete oss omoget, allt handlar om att man ska visa respekt för donatorn. Igår hade vi dissekering och jag känner mig väldigt tacksam att jag fått den här unika chansen. Det var så spännande, ord kan inte beskriva.
Här nedan tänker jag svara på eventuella frågor som kan dyka upp medan ni läser mitt inlägg;
Får man själv dissekera liket? Nej, det är amanuenserna som dissekerat fram strukturerna som är viktiga för oss att känna till.
Är det dissektion av hela kroppen? För läkarstudenterna är det dissektion av hela kroppen, från topp till tå. För tandläkarstudenter är det huvud och hals som gäller. Resten av kroppen täcks med en filt.
Är det otäckt? Det är upp till var och en att avgöra, jag är inte i läge att bestämma. Kroppen behandlas med formalin, så lukten av formalin närvaras i salen, annars känner man nästan ingen lukt alls. Om man visar tecken på yrsel, illamående eller svimfärdighet kan man sätta sig ner eller gå ut ur salen. Amanuenserna tar sedan hand om dessa elever. Jag har hört att det oftast är killar som går ut då tjejerna brukar oftast inte överskrida sina gränser. Killar försöker ibland spela tuffa och försöker stå ut, men det slutar med att de svimmar istället.
Får man bara titta på? Amanuenserna har dissekerat fram ytliga och djupa strukturer innan så vi får gå dit och titta på när amanuenserna redovisar dem viktigare strukturerna. Sedan får eleverna själva palpera, känna med fingrarna och dra på strukturerna med pincett om eleven vill. Man är inte tvungen att röra på kroppen om man inte vill det. Däremot är det många som tar tillfället i akt och känner på strukturerna då det här är ett unikt tillfälle trots allt. Vi har lärt oss att artärer har tjockare kärlvägg pga glatta muskler som omringar artärerna, men hur kan man implementera denna kunskap? Jo, när man trycker i artärerna med pincetten känner man ett större motstånd. Artärerna ser fylligare ut jämfört med vener som har en mer kollapsad struktur (hos en avliden person). På så sätt kan kirurger skilja artärer från vener. Man kan inte utgå från färgerna som finns i anatomiboken. I verkligheten kan de ha samma färg, speciellt efter behandling med formalin.
Vilka kläder får man ha på sig i salen? Man får ta på sig vanliga kläder. Inne i salen tilldelas munskydd, plastförkläde och handskar givetvis.
Erbjuds dissektion hos alla lärosäten? Nej, det gör det inte. Jag är osäker på vilka lärosäten som erbjuder dissektion, men jag vet att Umeå Universitet är en av dem få som gör det.
Nollningen är över nu och vi kan äntligen kalla dem nyantagna studenterna för T1:or. Det har varit superkul att få hänga med den nya klassen. Två veckors av fester och roliga aktiviteter är nu över och det är dags för oss faddrar att återigen lägga fokus på plugget. Under nollningen fick jag träffa många personer som läst min blogg. En av dem berättade till mig att min blogg avgjorde hens val mellan läkare och tandläkare. Riktigt roligt att så många läser bloggen och känner igen mig!
Under nollningsveckorna pluggar vi T3:or en kurs som heter OKB (Oral och kraniofacial biologi, 13 hp). Här får vi läsa väldigt ingående om munnens, halsens och ansiktets organsystem ur ett helhetsperspektiv. Vi får bland annat lära oss väldigt ingående om kraniets och nackens anatomiska ben-, led- muskelstrukturer samt kärl- och nervsystem. Det är till och med så att vi läser mer än vad läkarstudenterna gör om kraniets, ansiktets och nackens strukturer vilket är förståeligt då vi ändå kommer arbeta med det i framtiden. Det är en stor kurs med långa föreläsningar så man har inte lika mycket studietid som när vi hade fysiologi och farmakologi på termin 2. Som ni ser är det tufft att hinna med både OKB:n och nollningen som fadder, men det har löst sig relativt okej. Jag ligger efter med många många föreläsningar nu, så efter detta inlägg ska jag börja ta tag i mitt plugg!
Parallellt med kursen ”medicinsk biokemi och cellbiologi” läser vi en annan kurs som heter PU, en förkortning av ”Professionell utveckling”. Det är en liten kurs på 2 hp som vi kommer läsa varje termin fram tills termin 6. På termin 1 läser vi PU del 1, på termin 2 läser vi PU del 2 osv.
Professionell utveckling är en kurs som bl.a. tandläkarna, läkarna, sjuksköterskorna, fysioterapeuterna läser för att utveckla sin förmåga att på ett professionellt sätt kunna möta patienter, närstående, medarbetare och andra i omgivningen. PU omfattar bland annat medicinsk etik, psykologi, kommunikation och samtalsmetodik, genusmedicin, stresshantering, medicinsk juridik, ledarskap och samarbete.
Vår första uppgift i den här kursen är att intervjua allmänheten om hur de uppfattar tandläkarens yrkesroll. Vilka viktiga egenskaper bör en tandläkare besitta? Efter detta sammanställs intervjuerna i en rapport som vi ska lämna in till kursansvarig. Dessutom förbereder varje grupp en muntlig presentation där alla ska delta aktivt för att bli godkänd på kursen.
Våran grupp intervjuade 10 slumpmässigt utvalda individer av båda könen över 60 år. Området för intervjuerna är Norrlands universitetssjukhus allmänna utrymmen. I våran intervju ställdes dessa fyra frågor;
Hur ofta går du till tandläkaren?
Vad gör en tandläkare?
Vilka egenskaper bör en tandläkare ha?
Vad tycker du om priset när du går till tandläkaren?
De flesta av de intervjuade uppger att de besöker tandläkaren årligen. De flesta en gång per år men ett fåtal av de tillfrågade uppger att de går mer sällan eller oftare. Samtliga av de tillfrågade tycker att en av tandläkarens uppgifter är att laga tänder. Många nämner även att tandläkaren undersöker munnen samt tar bort tandsten.
Samtliga intervjuade uppger att tandläkarens sociala kompetens och bemötande är det viktigaste. En kvinna sa “hittar man en bra tandläkare eller frisör så byter man aldrig”. Med “bra” syftar hon på ett respektfullt bemötande. Många av de tillfrågade berättar om upplevelser främst från barndomen, där tandläkarna varit både hårdhänta och hänsynslösa. Bara en person säger att tandläkarens sociala kompetens är en fördel, men inget måste. Hon tycker istället att tandläkarens skicklighet är viktigast. Även andra tillfrågade har tagit upp att ett lugn och en lätthet på handen är en bra egenskap.
När det kommer till kostnadsfrågan varierar svaren. Ungefär hälften tycker att priset är alldeles för högt. Som en man beskrev det “åt helvete för dyrt, med stora bokstäver”. Den andra hälften håller med om att priset är högt men tycker ändå att det är värt det. De anser att det är svårt att ha en uppfattning om vad det borde kosta.
De flesta har en relativt snäv bild av tandläkaryrket och vad det innebär. Det simplifieras till att handla om hål i tänder och inte så mycket om tandläkarens övergripande roll i fråga om att förebygga sjukdom och främja hälsa. Hade frågan varit om vad en läkare gör tror vi att vi hade fått ett bredare svar, tandläkaryrket verkar vara mer svårdefinierat hos allmänheten. En överraskning var att så många av de tillfrågade tycker att det är skäligt när det kommer till kostnadsfrågan, vi hade förväntat oss de flesta skulle tycka att det kostar för mycket att gå till tandläkaren. Vi fick bekräftat att tandläkarens sociala förmåga är en viktig del i bemötandet av patienter.
Häromdagen deltog tandläkarna, läkarna, sjuksköterskorna och fysioterapeuterna i ett obligatoriskt seminarium (en del av PU) i Aula Nordica. Dagen handlade om ”bemötande – om att se sig själv och andra”. Efter dagen fick vi göra ett 5-frågors quiz på skolans lärplattform Cambro (jag kommer prata mer om Cambro i de kommande inläggen). För att få godkänt krävs 4 av 5 rätt.
Kevins tandläkarblogg 