Betagen av en idol!

Det var i december månad som jag tillsammans med min syster och flickvän besökte ett evenemang i Göteborg där jag mötte en väldigt inspirerande person, en person jag idoliserat sen jag läste om honom på Tandläkartidningen 2016.

Chuong Ly anlände i Sundsvall som 16-åring med sin familj och har satsat mycket på studierna för att komma in på Tandläkarprogrammet. År 2002 tog han examen från Umeå Universitet för att senare satsa på en karriär inom käkkirurgi. Idag är Chuong Ly privat specialist i käkkirurgi där han jobbar tillsammans med sin fru Cathy Lam, även hon är en erfaren tandläkare! Efter att ha läst om Chuongs fantastiska framgångsrika resa beslöt jag mig att skriva ett brev till honom när jag påbörjade mina tandläkarstudier i Umeå.

Det var helt oväntat att få träffa honom på evenemanget i Göteborg! Roligt nog kände han igen mig. Han hade nämligen läst min blogg och visste även vart jag skulle jobba vilket var så kul! Efter ett trevligt samtal med både Chuong och Cathy råder det ingen tvekan om att de valt rätt yrke. Med stor entusiasm berättar de om hur livet är som privattandläkare med två mottagningar som bedriver allmäntandvård, men såklart även kirurgi som Chuong Ly är specialist inom. Deras berättelse avspeglar ambition, kämparglöd och framgång.

Med glimten i ögat och avslappnande ton berättar Cathy att hon älskar att arbeta med allt inom tandläkeri, men lämnar kirurgin till sin make. Cathy berättar att hon inte ångrar sitt yrkesval en enda sekund. ”Det är jättekul att få arbeta som tandläkare. Varje dag är en rolig dag på jobbet!”, säger Cathy och skrattar.

Här är bilder på mig med Chuong Ly och min flickvän Linn Dao som är 10-terminare på tandläkarlinjen i Göteborg. Tyvärr hann jag inte ta bilder med Cathy, men det kommer nog så småningom i framtiden. De har nämligen bjudit mig och Linn till en auskulation hos dera kliniker. Detta är en unik möjlighet för att kunna få bra inblick i hur privata mottagningar fungerar.

10 tips till dig som vill bli käkkirurg

Tankar från nionde termin

Det är en söndag klockan 16.25. Jag sitter nu i skolan och läser på inför veckans patienter på Studentkliniken. På måndag är det en undersökning samt en patient-konsultation med specialisttandläkare i protetik angående den protetiska prognosen av en framtand som frakturerats på min patient. På tisdag är det barnundersökning på pedodonti-avdelningen och på onsdag är det sluttenta i ”oral diagnostisk radiologi” vilket är ett finare namn för röntgen-kursen. Därefter följer tentamen i pedodonti (barntandvård), ortodonti (tandreglering) och stadie-examination.

Jag scrollar upp och ner i journalerna och kikar på röntgenbilder som fanns sen tidigare. Det första jag gör är att försöka få en överblick över vilken typ av patient jag har framför mig. Är det parod-patient, karies-patient eller handlar det om något annat?

Just nu ekar det tomt i skolans skrivrum, men annars brukar det vara en del eldsjälar som tar sig hit under helgerna för att förbereda sig inför den kommande veckan. Jag är en av dem som verkligen tycker om att läsa på så mycket jag kan om patienterna innan passet börjar och jag passar på att göra det medan jag har den möjligheten. När jag jobbar ute på allmäntandvården kan det vara svårare att hinna läsa på lika mycket inför varje patient som kommer. Därför är det av stor vikt att man lär sig skumma igenom journalen och fånga upp det mest väsentliga redan nu när man är på utbildningskliniken i skolan.

Medan jag läser igenom journalerna måste jag anstränga mig för att lyfta på ögonlocken. Gäspningarna kommer med jämna mellanrum. Är det för att det är trist? Njae, inte riktigt. Igår hade jag svårt för att somna då det var ett dussintals ungdomar som festade precis utanför mitt fönster i min studentkorridor. Det är inte första gången det händer, jag bor ju trots allt i ett studentområde i en studentstad vilket är ”epicentrum” för fester. Kombinationen av högljudda ungdomar och ändring till sommartid (en timmes mindre sömn) är inte den bästa kombinationen för en tandläkarstudent med stort behov av sömn. Lika mycket som jag förstår att studenterna vill ha kul och behöver socialt umgänge så blir jag även lite irriterad på grund av att de förstör min skönhetssömn, men framförallt för att ungdomarna struntar i Corona-råden! Med raska steg går jag fram till fönstret och drar upp mina persienner för att kolla läget. Två ungdomar skojbrottas med varandra. Den ena killen har ett stort överbett och ansträngd läppslutning. Detta medför en ökad risk för trauma mot överkäkständerna, ”hoppas han klarar sig”, tänker jag! De andra kompisar står och dricker energidryck medan de filmar hela händelsen med deras smartphones. Har de mycket frätskador? Det snurrar runt många tankar i mitt huvud och nästan alla av de kretsar kring odontologi. Detta är ett exempel på att man är student 24 timmar om dygnet! Att säga att vi är skolskadade är en underdrift helt enkelt.

Hursomhelst gick ungdomarna iväg ganska kort därefter. Jag vet inte vad det var som skrämde iväg dem, men kanske på grund av att de fick syn på en sömndrucken, bekymrad asiatisk man med bar överkropp som står vid fönstret och analyserar deras bett som skrämde iväg dem.

Under februari, mars och april månad har vi tentor nästan varannan eller var tredje vecka, men däremot blir det lite lugnare i maj. Det har visserligen hänt mycket i skolan sedan mitt sista blogginlägg här, bland annat professorinvisning, stickskada med bedövningskanylen, frakturerad rensad tand, röntgen-simulatortest och så vidare, men ack så tråkigt att vi studenter får vaccinera oss ganska sent. Vi jobbar trots allt väldigt nära patienter och det skulle kännas tryggare för alla om vi var vaccinerade. Vissa av våra äldre patienter börjar få sina första doser så jag antar att det rullar på sakta men säkert. Vi studenter längtar verkligen efter att få vaccinera oss för att få slut på det hemska som pågår.

Ibland går det inte så bra på Studentkliniken, det flyter inte på alltid som det ska. Men som en lärare har sagt; det är bättre att det strular här på Studentkliniken för då får vi lära oss att felanalysera. Går det alltid bra så lär vi oss inte så mycket egentligen. När vi jobbar i framtiden ska vi ju kunna felanalysera när det strular. Vad ska man göra när man får en stickskada från bedövningskanylen? Hur ska man hantera en tand som fraktureras rakt av efter en rotrensning? Hur ska man göra när skelettet av en partialprotes inte går på plats? Ja, dessa är några enstaka grejer som har hänt på Studentkliniken och det är situationer som jag lärt mig av. Jag har hämtat min namnskylt där det står leg. tandläkare. I och med att jag tänkte sommarjobba på tillfällig legitimation nu i sommar kan det vara bra att ha med sig den här namnskylten, det är därför jag beställde den i första början! Just nu ligger namnskylten nedanför min bildskärm på mitt skrivbord och motiverar mig. Kravet för att få jobba på tillfällig legimitation är att man ska ha slutfört alla kurser fram till termin 9 (270 hp).

Utanför skoltimmarna jobbar jag även på Tandihand AB där vi just nu utvecklar uppdaterat utbildningsmaterial i synnerhet till tandsköterskor. Materialet är inkorporerat i en digital studieplattform som heter ”Cortexio”. Den här plattformen kan påminna om ”Hypocampus” som är en digital plattform med läromaterial för huvudsakligen läkarstudenter. I vårat fall handlar det om lättillgängligt och begripligt utbildningsmaterial inom olika ämnen som är aktuella för tandsköterskor. Just nu författar jag böcker inom pedodonti, ortodonti, käkkirurgi, oral protetik samt oral hälsa. Vad händer när man blandar Alginat med kallt vatten respektive varmt vatten? Vad är tandsköterskans roll vid cementering? Vilket är det vanligaste orala munslemhinnesåret? Varför vill ett barn inte samarbeta i en tandvårdssituation? Detta är exempel på frågor som besvaras med hjälp av utbildningsmaterialet.

Tillbaka till mörka rummet

På termin 9 läser vi den andra delkursen av kursen ODR (Oral diagnostisk radiologi). På termin 4 läste vi första delkursen och då lärde vi oss om teoretiska principer om olika typer av strålningar bland annat. Vi fick ha våra allra första patienter på röntgen. Nu står vi här och ska återvända till radiologi-avdelningen på Tandläkarhögskolan.

För att få godkänt på kursen behöver vi under T9 ha tre godkända röntgen-undersökningar varav minst 1 helt tandstatus utan praktisk hjälp. Den teoretiska biten ska vi tentera av genom att göra en sluttentamen i slutet av mars. Sammanlagt ska vi ha gjort 2 st panoramaundersökningen under hela utbildningen. Nytt för T9 är att vi får ha digitalbordsplacering. På T9 får vi även själva besluta om omtag, men dock max 1 omtag per kvadrant! Det här känns mäktigt faktiskt!

Rondrummet på Tandläkarhögskolan där röntgenbilder inspekteras tillsammans med radiologer bl.a.

Igår gick vi till skolan för att auskultera specialisterna på ODR (radiologer). Vi gick igenom en hel del filmer med riktiga patientfall och vi fick se patienternas röntgenbilder, men även CBCT och MR-bilder bland annat. Vi fick se hur en sialografi såg ut när man ville undersöka salivkörteln för att se om det finns salivsten osv. Vi fick även se hur det såg ut när man ger diagnostisk blockad av N. auriculotemporalis, men även injektion av kortison och kontrastmedel i käkledsvävnaden. Det var ett mycket intressant gruppmöte där vi fick se på hur radiologer jobbar. Under utbildningen har vi bland annat se på hur käkkkirurger och parodontologer jobbar, men vi har inte riktigt fått en bra inblick i hur radiologerna jobbar, inte förrän nu i alla fall! Vi fick se att det var tajt sammarbete mellan bettfysiologer och käkkirurger ffa.

Snart har vi en sluttenta i protetik som jag inte riktigt är helt taggad inför…dags att plugga mycket de kommande dagarna inför tentan 🥸

Käkkirurgi-mottagning och lärarassistent

Termin 8 börjar närma sig mot sitt slut. Tentan i oral kirurgi 2 är skriven och det gick rätt så bra. Jag har trots allt pluggat bra inför denna tentan. Kursansvarige lärare i Oral kirurgi är min handledare i examensarbetet så man har ändå lite press på sig att prestera bra på hans kurs!

Hursomhelst rullar terminen på. Just nu har vi olika kirurgi-case som vi jobbar med i grupper (distans) för att senare lämna in vårat gemensamma svar för bedömning. Detta är nytt för i år, tidigare årskull har inte fått jobba med sånt. Dessa patientfall finns till för att vi ska kunna reflektera och diskutera kring olika aspekter inom oral kirurgi. Det kan handla om alltifrån hur man handlägger ett traumafall i allmäntandvården, cystor, tumörer, maligna förändringar, multisjuka patienter, kronisk sinuit, postoperativa infektioner osv. Vi har nyss påbörjat med introduktionen i ortodonti-kursen (tandställning) och ska snart ha ett förhör på det innan jul. Förutom det har vi en maffig inlämning i parodontalkirurgi-kursen (tandlossning) som ska snart lämnas in. På kliniken har vi fortfarande patienter i OD (Oral diagnostik) samt protetik och endodonti (rotfyllning). Jag fortsätter med min broterapi på en patient och på endo ska jag snart försänka min rotfyllning på min patient innan jag kan avsluta behandlingen helt. Igår skrev vi sluttenta i endodonti 2. Det var en klurig tenta, men förhoppningsvis gick det bra. Jag kände mig dock lite mer säker inför kirurgi-tentan än vad jag gjorde inför endo-tentan…vi får se hur det går!

I kirurgi-kursen fortsätter vi att få vara på mottagningen där vi har olika arbetsuppgifter. Ibland får vi auskultera, ibland får vi assistera lärare, ibland får vi operera själva. Målet är att varje student ska få operera visdomständer två gånger under terminen, men jag har tyvärr bara fått operera en gång då jag fick överlämna mitt andra pass till en student som inte fått operera pga. återbud. Lite synd, men det är bara att gilla läget egentligen då det är svårare att få tag på patienter pga. rådande omständigheter. På käkkirurgimottagningen har jag fått vara med en assistenttandläkare och jag fick undersöka en patient inför visdomstandskirurgi. Bland annat tog jag anamnes, fickstatus, klinisk undersökning med palpation och även röntgenbildtagning på visdomstanden. Därefter fick jag även extrahera en rotrest själv! I och med att rotresten låg över slemhinnan och hade gynnsam rotanatomi valde vi att inte fälla lambå (operera) utan det gick bra att extrahera ut den med luxator, hävel och tång. Jag fick väldigt bra tips på extraktionsteknik av assistenttandläkaren där vilket jag uppskattar riktigt mycket! Hen visade mig hur jag skulle placera mina fingrar under extraktionen för bästa möjliga resultat. Jag bifogar en bild här som demonsterar detta! Det som var roligast var faktiskt när tandsköterskan berömde mig. Hon hade tidigare jobbat länge på ortodonti-avdelningen men nu byter hon till kirurgi-avdelningen. Hon sa att hon kunde se det framför sig att jag kommer bli en bra tandläkare i framtiden. Jag blev så ställd och riktigt glad över detta. Jag gick hem med ett leende på läpparna, hon gjorde verkligen min dag!

I torsdags var det dags för ”lärarassistans” på käkkirurgen. Det innebär att man assisterar en käkkirurg under operation bl.a. Man vet inte riktigt vilken lärare man blir tilldelad och därmed vet man inte heller vad man ska få se under dagen, så jag gick dit och bytte om till operationskläder helt ovetandes. Det visade sig att jag skulle assistera läraren som är min handledare i examensarbete och även ansvarig för hela kursen vilket känns jätteroligt! Dagen började med att vi gick på rond på centraloperationen då läraren dagen innan hade gjort en bilateral LeFort 1 Osteotomi med distraktionsapparatur under narkos. Jag fick träffa patienten och följa upp om hens allmäntillstånd. Det såg inte alls svullet, läkningen var mycket god. Det planerades at ta en panorama (OPG) samma dag. Patienten var positiv och nyfiken, hen hade massa frågor gällande behandlingen och sitt förändrade utseende efter operationen.

Därefter fick jag vara med när läraren opererade bort en fixationsplatta som sattes in efter en BSSO (Bilateral Sagital Split Osteotomi) på en annan patient. En sån operationen görs då på patienter med grava bettfel som försvårar tuggfunktionen. Plattan hade olyckligtvis inte läkt in så bra i det distala hörnet. Vi slapp att borra bort ben för att ta bort plattan vilket är skönt då det snabbar på läkningstiden. Det räckte med att sprätta bort lite ben som hunnit växa över skruvarna lite. Viktigt att inte mejsla för hårt för då finns det risk att man får en sönderskruvad rundad skruv och då blir det besvärligt att få bort den!

Den tredje patienten som kom gjorde vi en tvåstegs implantatinstallation regio 21. Patienten hade tidigare fått bentransplantat från ramus framkant då det saknades lite käkben för att stödja ett implantat. Jag fick faktiskt själv skruva loss skruven som fixerade transplantatet mot käkbenet med en mejsel, skitspännande var det faktiskt! Sedan installerade läraren in fixturen som var en Brånemark Mk III TiUnite. Under dagen hann vi prata om privata saker, om familjen och min flickvän osv. Läraren berättade även om varför han blev just tandläkare och käkkirurg, hur ST-utbildningen var och hur livet som käkkirurg är. Läraren berättade att det är roligt med jour men att det kan vara påfrestande ibland. Under veckan gör man mycket dentoalveolär kirurgi, varannan vecka görs det större operationer på centraloperation. Några gånger i månaden jobbar man jour som käkkirurg. Tandsköterskorna på käkkirurgen tyckte att det var mer spännande och roligt att jobba här än på allmäntandvården.

Ingång till operationsavdelningen på käkkirurgen

Parodkirurgi

En lånad bild på horisontell bensänkning i andra och tredje kvadranten.

Förutom operativt avlägsna visdomständer får vi även utföra parodontalkirurgi (parodkirurgi) på termin 8! Vad innebär det då? Jo, patienter som får genomgå parodontalkirurgi är de som har tandlossningssjukdom (parodontit) med djupa patologiska tandköttsfickor där man bedömer att det blir mer fästevinst och fickreduktion med kirurgi jämfört med icke-kirurgisk mekanisk infektionsbehandling. Det man gör är att man fäller ut tandköttet med en mucoperiostlambå och sedan utför man mekanisk infektionsbehandling under tandköttskanten.

Parodkirurgi-avdelningen delar operationssalar med käkkirurgerna så dagen börjar med att jag byter om på 8 tr på Norrlands universitetssjukhuset till operationskläder. Det är alltid en student som står vid receptionen och inväntar. ifall operatören (jag) skulle sjukanmäla mig så hoppar reserven in och opererar. I och med att jag kom på avsatt tid kunde reserven gå hem i lugn och ro. Jag går in till operationssalen och loggar in till journalsystemet i T4 och läser på lite om patienten. Det är så att vi har möjligheten att läsa på lite om patienten några dagar innan operationen till skillnad från käkkirurgi där vi inte har möjlighet till att göra det. Parodlärarna rekommenderar att vi kommer dit pålästa, helst med en ritning över hur man ska göra sitt snitt och hur man ska planera och handlägga behandlingen. När patienten kommer hälsar jag på hen och uppdaterar anamnesen. Finns det nya läkemedel? Hur mår patienten? Akuta besvär osv. Jag mäter fickdjup vid aktuella tänder för att kontrollera om tidigare fickstatus stämmer. Därefter lägger jag bedövning. I det här fallet skulle jag behandla tänderna 23 och 24 så jag väljer att lägga bedövning med infiltrationsteknik buccalt om 23 samt palatinalt på foramen incisivum, totalt 2 ampuller. Därefter går jag ut och tvättar händerna och armarna och spritar noggrant. På vägen in till operationssalen gick en käkkirurg förbi mig och ville skaka min hand. Jag har läst i våran studenttidning att en tidigare student föll för hans ”prank” och skakade hans hand (pre-corona). Då får man nämligen börja om med sin tvätt igen då man brytit mot aseptiken haha! Denna käkkirurg är väldigt rolig och komisk, han brukar skämta runt och är en av studenternas favoriter!

Hursomhelst föll jag inte för lärarens prank. Jag gick stolt in till operationssalen och sköterskan tog på mig gröna operationskläder och sterila handskar. Det står alltid en klinisk handledare (lärare) med dig under hela operationen på parod som på käkkirurgi. Läraren står där som stöd och assisterar när det behövs. En av lärarens uppgifter är att suga rent i operationsfältet så att du har bättre insyn.

Jag kontrollerar därefter om patienten är bedövad. Därefter lägger jag mitt intracrevikulärsnitt/gingivalrandsnitt med skalpellen från 25d till 22m både buccalt och palatinalt. I parod undviker man att lägga avlastningssnitt så långt det går då man brukar kunna ha bra insyn ändå. Avlastningssnitt kan förbättra insynen men nackdelen är att det kan bli längre läkningstid för patienten.

Jag fäller ut mucoperiostlambån med raspatoriet. Sedan avlägsnar jag granulationsvävnad och den biten är faktiskt en av de svåraste bitarna under hela operationen tycker jag! Granulationsvävnad har benägenhet att sitta ganska hårt och det är klurigt att avlägsna helt och hållet med sicklar och excavatorer. Efter att man avlägsnat tillräckligt bra med granulationsvävnad går man vidare med att avlägsna tandsten med sicklar. Jag använde även ultraljud under koksaltbegjutning för att göra rent i området. Sedan tar jag en gasväv och dränker den i koksalt innan jag drar den fram och tillbaka mellan aktuella tänder. Det här var revolutionerande tycker jag! Den gjorde rent otroligt bra. Mycket av resterna från granulationsvävnaden följde med hur lätt som helst! Här har man möjligheten att behandla vertikala fickor t.ex. med bennersättningsmaterial men i mitt fall hade patienten horisontell benförlust som bedömdes inte behöva någon benersättning. Man kan också utföra osteoplastik, dvs. justera benet med en borr för att skapa mer gynnsamma förhållanden, men det gjorde inte jag.

Jag suturerar ihop såret med dubbla enkla suturer. Rengör sårytan med en koksaltdränkt kompress. Jag går igenom postoperativ information med patienten angående smärta, svullnad, munhygien, kost osv. Sist men inte minst kontrollerar jag blödningen extra noga i och med att patienten står på Trombyl vilket kan störa den primära hemostasen. När patienten gått hem skriver jag en daganteckning precis som jag brukar göra på Studentkliniken vanligtvis. Jag skriver vad jag gjort (bedövning, operation, suturering, blödningskontroll, när suturerna ska avlägsnas, efterkontroll osv).

Jag tyckte själv det gick ganska bra generellt. Det svåra tyckte jag var som sagt att avlägsna granulationsvävnaden, men sutureringen var också knepig. Jag måste öva mer på tekniken helt enkelt, det krävs mycket mer träning för att det ska sitta naturligt. Nu är jag fortfarande klumpig med nålföraren och får göra några omtag, men det går lite framåt i alla fall! Läraren tyckte i alla fall jag hade bra handlag och jobbade skickligt vilket gjorde min dag! Det är roligt att få bekräftelse på att man kanske inte är helt ute och cyklar ändå!

Exempel på behandlingsplanering samt postoperativ information. Mall från Västra Götalands Utbildningstandvård.

Första kirurgiska ingreppet – operativt avlägsna visdomstand (48)

Dags för visdomstandskirurgi hos käkkirurgen

På termin 8 har varje enskild student lite olika tider på schemat där vi får göra operationer, assistera lärare, mottagning, parodkirurgi samt fall/inläsning. Vissa börjar med ”mottagning” och ”lärarassistent” där man får mestadels gå runt och auskultera och assistera käkkirurger när de bland annat utför kirurgiskt avlägsnande av cystor, tumörer, retinerade tänder mm. Lärarna utgår från namnlistan i varje grupp för att skapa ett individuellt schema för varje enskild student. Mitt efternamn börjar på ”n” och då är jag en av de första i grupp C och får utföra operation först! Ibland kan det kännas skönt att t.ex. ha haft moment som ”lärarassistent” eller ”mottagning” för att värma upp inför operationen, men så var inte fallet för mig! Den första veckan på käkkirurgen kastades jag in i ”operation” som handlar om att man får själv handlägga patienten, fälla lambå, operera ut en retinerad visdomstand, suturera ihop och ge patienten post-operativ information. Självklart har man en lärare som assisterar om man behöver hjälp.

Undrar ni om jag var nervös inför operationen? Svaret är ja! Lyckades bara sova 3 timmar kvällen innan. Det ironiska med det hela var att jag fick rådet av min handledare (käkkirurg) att sova bra kvällen innan och vara så påläst som möjligt. Påläst kan ni ana att jag var. Läste igenom en del kurslitteratur om visdomstandskirurgi, kollade på YouTube filmer, läste föreläsningsanteckningar och övade hur operationen skulle gå till i mitt huvud om och om igen! Däremot hade jag dålig sömn.

Då var det plötsligt dags för operationsdagen. Jag vaknade 6:30 och drog direkt till skolan utan att käka frukost (ingen bra idé), undvek att dricka kaffe för att inte få skakiga händer. Jag bytte om till vita klinikkläder och väntade utanför käkkirurgimottagningen halv nervöst. Läraren kom, hämtade in mig och informerade om att jag skulle byta om till blåa operationskläder och bära en operationsmössa innan jag fick stiga in i operations-slussen. Där träffade jag min kliniska handledare/lärare under operationen som är en duktig ST-tandläkare i käkkirurgi som tidigare varit sjukhustandläkare. Pratade lite med honom och frågade om tips till hur man kan få ST i käkkirurgi som är nog den tuffaste specialisttjänstgöringen inom odontologi, det är hög konkurrens att komma in. ST i käkkirurgi tar minst 4 år, men det är vanligt att det tar 5 år då det inte är lätt att hinna med alla moment som man bör ha avklarat innan man får tillkalla sig själv som käkkirurg.

Tillsammans gick vi igenom patientens journal med anamnes, röntgenbilder, remiss osv. Tanden som skulle opereras ut är en mesialtippad 48 som orsakade upprepade pericoronit (inflammation runt tanden) som var jobbigt för patienten. Tidigare har patienten opererat ut tand 38 hos käkkirurgen av samma orsak. Tanden hade intim relation till mandibularkanalen, var omsluten av kortikalt ben, ingen synlig follikel, hade krokiga rötter, hade välutvecklad krona. Tanden bedömde jag som en 2:a i svårighet på en skala från 1-3 som innebär att tanden är relativt svår att avlägsna. För er som undrar, vissa visdomständer går att extrahera bort med tång om den ligger rakt upp, har tillräckligt avstånd till vitala strukturer (nerver, kärl) och sitter högt upp på benet bl.a. Men många visdomständer får inte plats i käken och sitter snett mot andra tänder halverupterat. Då är det betydligt svårare att dra bort den med tång utan att skada omkringliggande vävnader.

Efter att ha läst igenom remiss, journalen, kollat på bilder så var det dags att presentera sig till patienten. Patienten ville gärna ha sederande (lugnande medel) då tidigare operation tog lång tid och upplevdes vara jobbigt. Det fanns inga kontraindikationer så hon fick lugnande medel inför operationen. Viktigt att patienten har någon att gå tillsammans med hem efter operationen då patientens reaktionsförmåga kommer vara sämre. Att köra bil och cykla samma dag som operationsdagen är inte ok. Patienten fick även 1g Alvedon som preoperativ ordination som smärtkontroll. Ett tips är att man ska presentera sig innan patienten får lugnande då det är vanligt att de glömmer bort vem du är ifall du presenterar dig när patienten är påverkad av läkemedel.

Efter det tog jag på mig munskydd, förkläde och handskar för att ge patienten lokalbedövning. Det är upp till mig hur jag vill bedöva, så länge patienten är välbedövad är det bra. Jag gav 1,5 ampull mandibularblockad och lingualisblockad, 1 ampull buccalisblockad och 0,5 ampull infiltration vid apex av tand 47 (totalt 3 ampuller). Det gick bra med bedövningen då patienten kände snabbt att läppen, halva tungan och tandköttet var bedövat. Jag gick ut med min lärare och tvättade oss inför operation. Jag tog på mig skyddsglasögon och operationsmunskydd. Sedan tvättar jag förutom händer även armarna rikligt med tvål och vatten, följt av torkning med torkpapper. Sedan spritas händerna och armarna med rikligt med handsprit. Man går med händerna upp in i operationssalen där sköterskan tar på mig sterila operationskläder samt sterila handskar. Jag råkade snurra åt fel håll vid påklädnaden så det var lite pinsamt haha! Under tiden har patientens ansikte tvättats med sprit och sköterskorna har täckt patientens ansikte och huvud med en filt så att bara munnen är näsan är synlig. Det var då som jag insåg vad som skulle hända. Här står jag med operationskläder och är ansvarig för operationen av visdomstanden med en skalpell i handen medan läraren står där med en sug och assisterar mig! Kändes konstigt med ombytta roller, men jag var taggad på detta så det kändes ändå bra, skräckblandad förtjusning kan man säga!

Jag gjorde ett intracreviculärsnitt från mesialt om 46:an ända bak distalt om 48. Det var lite svårare än att göra det på griskäke då grisen var död och det var inte lika mycket motstånd när man skulle göra snittet. På en levande patient är det mer stramt. Men när jag kom distalt om 47:an var det betydligt mycket lättare att föra ner skalpellen i tandköttsfickan då det säkert var inflammerat i den regionen. Avlastningssnitt lade jag lateralt om ramus framkant. Sedan tar jag raspatorium och fäller ner en mucoperiostlambå. Ibland var det lite svårt att få med hela periostet. Langenbecks hake använde jag sedan för att hålla ut lambån och se käkbenet bättre. Men jag upplevde att det var slipprigt och jag tappade greppet om lambån flera gånger. Nästa steg är då att borra bort ben buccalt med rundborr för att se emaljcementgränsen på visdomstanden. Här behövde jag inte borra mycket då tanden var inte djupt retinerad i käkbenet. Därefter försökte jag luxera ut tanden med hävel. Den rörde sig lite men låste fast i 47:an som förväntat. För att förenkla processen tar jag en fissurborr och delar kronan från rötterna precis vid emaljcementgränsen. Det gick ändå inte att luxera ut tanden, så nästa steg är då att dela rötterna i bucco-lingualled. Ett misstag som jag gjorde är att jag inte delade mitt i furkaturen utan hamnade lite mesialt och delade mesiala roten i två delar istället. Det försvårade operationen markant då man får luxera ut små fragment av rötterna och det är svårare att inspektera sedan om man fått ut hela tanden eller ifall om det finns små rotfragment kvar. Till slut lyckades jag få ut hela tanden med både luxator och hävel. Jag spolade området med koksalt och använde Lucas sårcyrette för att avlägsna granulationsvävnad, bensekvestrar, lösa fragment osv. För att sluta ihop lambån suturerade jag med enkla suturer samt madrassutur vid avlastningssnittet. Det här var för mig ett av de svåraste momenten hittills då jag var ovan med att suturera i ett så trångt område så långt bak i munnen. Fick göra om suturerna enstaka gånger men det slutade bra i alla fall! Slutligen tar man en koksalt-indränkt kompress och trycker ut koksalt som finns mellan lambån samt rengör området för att göra slutkontroll, följt av att patienten får bita i en lätt blöt kompress för att stilla blödningen. Man gör en slutlig inspektion av mjukvävnad, läppar, granntand. Se till att man inte har skadat läpparna med instrumenten vi använt. Jag råkade slänga den blöta använda kompressen med blod i asken med rena kompress. Jag tappade också kronan av tanden på golvet under inspektionen. Oopss…

Jag fick bra handledning av läraren så hela processen kändes tryggt både för mig och för patienten. Roligt nog tyckte patienten att denna operation gick mycket smidigare än förra operationen hos en käkkirurg! Givetvis var nog den andra tanden svårare att avlägsna, men det gjorde mig glad att patienten var väldigt nöjd med behandlingen! Läraren tyckte att jag skulle vara nöjd över arbetet då det är min allra första op avl av en visdomstand och en ganska svår tand att börja med dessutom. Det gjorde mig väldigt glad, ville bara hoppa upp i luften! Jag har dock mycket kvar att lära mig och behöver mängdträning som allt annat egentligen. Käkkirurgi är kanske inte så hemsk ändå, intresset för det växer efter dagens pass.

Efter att ha gett postoperativ information till patienten och patientens kompis (medföljande) så var jag med när ST-tandläkaren dikterade i journalen om dagens behandling. Det var så rolig dag, ett av de roligaste momenten under utbildningen hittills! Man ser framemot att göra det om och om igen. Passade på att ta några bilder i omklädningsrummet, jag var ganska stolt förstår ni.

Om ni vill se mer om hur operationen går till kan ni titta på detta klipp. Det går till på likande sätt men stegen kan skilja sig lite beroende på tanden, principen är dock densamma. https://www.youtube.com/watch?v=gt7o7Q1bUr8&ab_channel=YorkshireDentalSuite

Griskursen på termin 8

Under vecka 40 har vi haft griskursen som är en preklinisk operationskurs i parodkursen som vi läser inför parodontalkirurgi där vi ska få utföra på patienter under höstens gång. Var och en av oss studenter får jobba med en griskäke. Vi har sett framemot den här kursen länge då vi hört att den har varit givande för äldreterminare. Att jobba på grisarkäkar är nog det närmsta man kan komma för att efterlikna operation på människan.

Griskäkarna kom i frysta lådor. En kort stund innan passet placerades de ut på bänkarna så att de får tina upp i rumstemperatur. Jag förväntade mig att de skulle lukta lite, men det gjorde de faktiskt inte! Hur går detta till då? Jo, innan passet fick vi ett kompendium att läsa på som handlade om den prekliniska operationskursen. Vi har även haft en del föreläsningar både i käkkirurgi och parodontologi angående kirurgiska tekniker samt om parodkirurgi i allmänt. När vi väl är på sal går läraren (övertandläkare i parodontologi) igenom kirurgiska tekniker praktiskt på en griskäke. Läraren går igenom tips och tricks, vad man ska tänka på, viktiga strukturer osv. Därefter får vi jobba på var sin griskäke och försöker öva praktiskt.

Första passet fick vi göra gingivektomi, lägga sårpackning och sedan lära oss att suturera i skum.

Gingivektomi – man avlägsnar gingivan (mjukvävnad) för att få en reduktion av fickdjupet, men man behöver hålla sig inom den keritiniserade gingivan då den är väsentlig för tandens skydd. Man tar en speciell pincett för att markera blödningspunkter. Man tar sedan skalpellen och gör snitt apikalt om blödningspunkterna och tar bort den volyminösa gingivan. Det här gör man man på hyperplastisk gingiva där patienten har horisontell bensänkning utan benfickor.
Sårpackning – Man täcker sårytan efter en gingivektomi, dels för att underlätta att hålla området rent och fritt från störande irritament som tandborstning, men också för att minska obehaget för patienten när en stor omfattande såryta ska läka. Man byter ut sårpackningen efter en vecka. Det var svårare än vad jag trodde. Ett tips är att ha sårområdet rent och torrt, det ska inte blöda så mycket, annars kommer sårpackningen att stelna direkt. Arbetstiden är ganska kort, så det gäller att man jobbar snabbt och metodiskt. Tur att man har en griskäke som är död så det blödde inte vilket underlättar! I skolan får vi använda Coe-Pak Automix Base/Accelerator.
Suturera – vi får lära oss att suturera med enkla suturer, vertikal madrassuturer med och utan backslynga, horisontell madrassuturer samt korssuturer. Allt detta gjordes på sydyna av skum.

Andra passet lärde vi oss att fälla mucogingival lambå buccalt och lingualt. Sedan fick vi suturera ihop lambån med enkla suturer. Därefter gjorde vi en distal wedge distalt om sista molaren för att senare suturera ihop det med vertikala madrassuturer. Sist men inte minst övade vi på lösgörande av implantatstödd bro på modell!

Mucogingival lambå – man fäller ut och lösgör mucoperiost-vävnaden från ben genom intracreviculärsnitt med skalpell. Sen tar man rasparatorium och fäller ut lambån mer. Vi undviker att lägga avlastningsnitt i det här läget då vi får öva på en modifierad. lambåoperation. Man kan nu avlägsna granulationsvävnaden och kyrettera mekaniskt för att avlägsna tandsten och biofilm. Man rengör sedan med koksalt och gasväv. Sen suturerar man ihop det hela med enkla suturer. Fördelen med denna teknik är att man får bra åtkomst för att kyrettera i svåråtkomstliga ställen. Tips: knyt inte suturknuten på papillen eller approximalt, det kan irritera tandköttet under läkningsprocessen. Knyt istället buccalt. När man fäller ner lambån kan man börja med papillerna, det blir enklare då. När man gör intracreviculärsnitt eller avlastningssnitt ska man undvika att dela papillen i hälften, det blir så svårt att få ihop det senare, framförallt när det gäller estetiska zonen.
Distal wedge – man fäller ut en kilformad öppning (triangulär) utifrån ett distalriktat avlastningssnitt distalt om sista molaren. Då får man en tunnare vävnad och därmed när man suturerar ihop sårändarna fås en fickreduktion pga tunnare vävnad. Här kan man förslagsvis suturera ihop med vertikal madrassuturer.

Jätteroligt pass, vi lärde oss massa nya saker! Ni som läser detta och inte förstår så mycket – ni kommer förstå detta när ni läst igenom föreläsningar i käkkirurgi och parodkirurgi. Tycker ni det är svårt att suturera kan ni göra som jag gjorde och suturerade på en banan. Hur gjorde jag då? Jo, jag köpte raka nålar och sytrådar från Panduro. Pincetterna köpte jag från Biltema. Lite synd att man inte kan få tag på en nålförare, men jag fick ersätta den med en pincett istället. Nålen värmde jag upp över eld för att böja den så att den skulle likna böjda suturnålar vi använder i skolan! Kolla på YouTube om hur man gör respektive suturer och öva hemma innan passet, då kommer ni få ut mycket mer av passet. Det gjorde jag och det hjälpte mig mycket då jag var mer förberedd än många andra klasskompisar. Nu ska ni få se på en del bilder från griskursen. Varning för känsliga tittare!

Dags för kirurgi på termin 8!

Jag har sett framemot att få börja plugga igen då jag har hört mycket gott om utbildningens åttonde termin som har fokus på kirurgi och examensarbete.

På griskursen ska vi få göra gingivectomi, lambåoperation med ”distal wedge”, sutureringsövningar som innefattar allt ifrån enkla suturer till stående madrassuturer med backslynga samt kirurgisk packning. Vi har blandade känslor kring detta, det är både läskigt och spännande att få börja med något helt nytt som vi inte hållit på med tidigare! Det diskuteras idag om griskäkarna i framtiden kommer ersättas med något annat pga. djuretiska skäl, men än så länge får vi ha kvar momentet. Griskäkar är kanske det bästa alternativet i dagsläget i övningssyfte.

Sedan är tanken att vi ska få operera på patienter under handledning av parodontologer och käkkirurger. Målsättningen är att alla studenter ska få operera på var sin patient, men i dagsläget vet vi inte riktigt hur det kommer se ut i och med Covid-19.

På schemat har vi tider där det står ”examensarbete”. Tiden är avsatt till allt som rör examensarbetet såsom inläsning, datainsamling, förberedelser, skrivningar, möten osv. Vi har haft ett möte med vår handledare om hur vi ska finslipa protokollet inför datainsamlingen. Godkännande av medicinska chefer vid käkkirurgi och Neuro- huvud- halscentrum på Norrlands universitetssjukhus är avcheckade!

Förutom kirurgi och examensarbete har vi andra pågående kurser som protetik, vetenskaplig metodik, endodonti, allmän vuxentandvård, ortodonti och tandvård för patienter med särskilda behov. Det sker små ändringar i rutinen på kliniken så det gäller att hänga med uppdateringen. Nuförtiden får vi ha visir på oss så fort vi pratar med patienten (innan behandlingen) samt under hela behandlingsgången. Vi har bytt från att använda skvättis till att använda genomskinliga plastförkläden. Vi får inte gå och hämta material mitt under behandlingen, utan då gäller det att tillkalla sköterskor. Man känner sig så hemsk när man trycker på ringklockan upprepade gånger tycker jag, stackars sköterskorna som får stå ut med oss!

Det är skönt att vi från och med nu slipper skriva överdrivt långa terapiplaner. Våra daganteckningar börjar mer och mer likna det man ser där ute i allmäntandvården. Helt fantastiskt att i mindre usträckning oroa sig för återbud från patienter. På åttonde termin får vi många av våra patienter tilldelade till oss så man behöver inte ringa till lika många patienter vilket bidrar till mindre stress. Jag ser verkligen framemot att få skriva mer om vad vi har fått göra och om våra upplevelser under terminens gång. Termin 8, nu kör vi!

Operation av griskäke. Övning inför patientbehandling.

Här är en gammal bild från termin 7 när utbytesstudenter från Japan kom på besök innan restriktioner infördes!

Sommarskola i käkkirurgi i Indonesien

Hej allihopa!

Det var väldigt längesen jag uppdaterade bloggen, mycket har hänt sedan dess, det kan jag lova er! Jag lovar att uppdatera er om det som hänt och vad vi lärt oss under den senaste tiden. Nu ska vi åka tillbaka i tiden och fortsätta där jag slutade.

Efter sista klinikpasset på termin 5 var det dags för mig att bege mig mot Göteborg som är min hemstad. Några dagar senare packade jag mina resväskor och begav mig mot Jakarta. Allt började när jag för några månader sedan fick upp ögonen för en sommarskola i Indonesien i käkkirurgi, anpassade till tandläkarstudenter världen runt. Jag har alltid velat studera utomlands och tänkte ta tillfället i akt, och det blev så. Kursavgiften var betald och resan var bokad. Faddrarna i Indonesien hade skapat en Whatsapp-grupp där kursdeltagarna kunde kommunicera med faddrarna samt de huvudansvariga för sommarskolan. Inför resan blev jag påmind om att ta med mig Sveriges flagga, något gott att äta från Sverige samt klinikkläder och en läkarrock.

Efter 18 timmars flygresa med mellanlandning i Amsterdam och Kuala Lumpur landade jag äntligen i Jakarta, huvudstaden i Indonesien. På flygplatsen stod ansvarige projektledaren Djati Priambada med en stor skylt med stora svarta bokstäver: ”Kevin N, Umeå University Transcendent”.

Det märktes inte av att han hade väntat på mig i flera timmar på flygplatsen. Hans nyfikenhet tog över och han ställde massvis med frågor om tandläkarutbildningen i Sverige generellt, inte mycket fokus på just Umeå, så på något sätt fick man svara på frågorna på uppdrag av Sveriges tandläkarstudenter.

Sommarskolan skulle äga rum i Bandung, en stad cirka 15 mil sydöster om Jakarta. Så i två timmar satt vi i en Shuttle bus mot Bandung och pratade om allt mellan himmel och jord. När jag anlände till hotellet var det redan elva på natten på en söndag, så jag hade inte mycket ork till att göra så mycket annat än att duscha, ställa larm och sova. Dagen efter skulle sommarskolan trots allt sättas igång.

Jag vaknade 7 på morgonen samtliga dagar för att äta frukost. En halvtimme senare skulle det komma bilar som transporterade oss till ”Fakultas Kedokteran Gigi Universitas Padjadjaran” som är tandläkarhögskolan i Bandung. Sommarskolans deltagare bestod av mig själv, två andra tandläkarstudenter från Umeå Universitet, två tandläkarstudenter från Skottland och en hel del deltagare från olika lärosäten i Indonesien. Odontologiska fakulteten vid universitetet i Bandung var den näst största i landet men det är den enda i landet med en ”Cleft Centre”, alltså en enhet där käkkirurgi inom läpp-käk-gomspalt bedrivs. Det strömmar in LKG-patienter från alla möjliga städer i Indonesien för att få hjälp, främst barnpatienter givetvis. Varje år föds 7500 barn med spalter i Indonesien och behovet av käkkirurger är stort.

Första dagen fick vi ha en rundvandring runt tandläkarhögskolan som är en del av ett universitetssjukhus. Det påminner mig lite om tandläkarutbildningen i Umeå som ligger i Norrlands Universitetssjukhus faktiskt. På deras studentklinik finns det olika bås precis som hos oss, fast där är båsväggarna så låga att de nästan inte uppfyller någon funktion alls. Hos vissa avdelningar fanns det inga väggar alls. Här är det svårt med sekretess och tystnadsplikt när allt man säger i det ena båset kan i princip höras i det andra.

Studentkliniken där var i sämre skick jämfört med Sverige vilket inte är helt oväntat. Utrustningen var gammal, behandlingsstolarna var av äldre modeller och allt kändes lite mer rudimentärt så att säga. Tandläkarstudenterna drog över en läkarrock under sina privata kläder, så basala hygienrutinerna skiljer sig markant. På studentkliniken fanns det junior-studenter och senior-studenter. Har juniorerna ett svårt patientfall skickas patienten till seniorstudenterna som går sista året bl.a.

Det som imponerade mig mest var hur engagerade tandläkarstudenterna var. De ställde många intressanta frågor till sina lärare. Relationen mellan studenterna och lärarna var mycket god. Detta är kanske något som vi i Sverige borde tänka mer på. Att vi vågar ställa frågor om vi undrar över något, att försöka interagera mer med lärarna osv. Vi är väldigt försiktiga av oss.

Tandläkarutbildningen i Indonesien pågår under 6 tuffa år, men däremot kan det ta 7-8 år om man ligger efter med vissa kurser. Samtliga studenter som jag interagerat med tycker det är en slitsam och tuff utbildning men det ger lön för mödan. En färdig tandläkare tjänar ungefär 10 miljoner Rupiah vilket motsvarar 6700 kr ungefär, en bra lön i jämförelse med rikssnittet.

Under utbildningen får studenterna göra i princip allt som en student i Sverige får göra, plus lite till. Studenterna får inte skicka iväg sina arbeten till teknikerlabb utan de får göra allt själva. En tandläkarstudent i Indonesien får agera som tandläkare, tandhygienist och tandtekniker. Eftersom tandtekniker i Indonesien ansvarar för anaplastologi, dvs ansiktsproteser, får tandläkarstudenterna också göra det. Det innefattar alltifrån kronor, tandproteser, broar, öron-, ögon-, näsproteser m.fl. Under rundvandringen fick vi gå förbi materiallabbet där studenterna visar stolt upp sina ögonproteser som de gjort för sina patienter.

Första dagen hade vi en öppningsceremoni i skolan med traditionell dans och traditionella bakverk. I kursavgiften ingår det även frukost, lunch och aktiviteter utanför skolan också.

Under dagen hade vi föreläsningar som kretsade kring LKG-spalter. Det handlade om etiologi, utveckling, behandling, hur man hanterar matning osv. Otroligt intressant, men svårt att hålla ögonen öppna pga jetlagen.

Under de kommande två veckorna fick vi besöka olika avdelningar på tandläkarhögskolan såsom parodontologi, protetik, oral diagnostisk radiologi etc. Vi fick göra studiebesök hos logoped som bedömde barnens talförmåga efter LKG-spaltskirurgi. Det ena barnet var 2,5 år och det andra var 3 år gammalt. Den ena hade just påbörjat sin logoped-utredning medan den andra har fått hjälp i 6 månader och man märker av den fantastiska talutvecklingen hos barnet som besökt logopeden under ett halvår!

Efter skolan hade vi andra aktiviteter på schemat. Vi fick följa med en rättsodontolog och besöka Gua Pawon-grotta där man hittat skelettdelar med intakta tänder. Vi besökte Stone Garden och Indiana Camp där vi tog massor av bilder tillsammans. Vi från Sverige och Skottland var rätt så populära, så ni kan föreställa er att det togs många bilder!

Vi lärde oss att spela Angklung (traditionellt musikinstrument), trycka Batik med vax, besöka barnhem som vårdar barn postoperativt. Vi spelade charader med barnen, hjälpte barnen pyssla osv, en av dem mest givande aktiviteterna helt klart! Den mest intressanta aktiviteten var dock själva ”live-kirurgi” som vi fick vara med på. Vi fick delta och beskåda i ”minor surgery” som egentligen innebar extraktion av tänder. Efteråt var det den efterlängtade ”major surgery” som vi fick beskåda med gröna kirurgkläder på vilket kändes fettcoolt! Käkkirurgerna opererade ett litet barn med läppspalt och vi fick stå från nära håll och titta på i flera timmar. Kirurgerna förklarade varje steg de gjorde och var pedagogiska vilket uppskattas, men det var givetvis mycket överkurs och främmande saker. Begrepp som ”C-flap”, ”L-flap”, ”vertical mattress sutures” slängdes hit och dit. Men jag visste i alla fall vad de menade när de pratade om ”M. Oris Orbicularis” tack vare kursen OKB bl.a.

En sak som påverkade resan var magsjukan som samtliga deltagare från Sverige och Skottland fick, vissa mer, vissa mindre. Jag blev sjuk i en vecka och det slutade med ett sjukhusbesök pga att jag förlorat stora vätskemängder, men allt ordnade sig till slut. Resan avslutades med lekar och en finsittning med en Powerpoint-presentation om Sverige och Umeås tandläkarutbildning, en presentation som uppskattades av faddrarna och andra deltagare! Jag blev så väl omhändertagen av alla faddrarna där och kände mig så trygg trots att jag var i ett helt främmande land och reste helt själv. Om ni är intresserade är det bara att söka, det är en resa som man kommer minnas resten av livet! Fråga mig om ni har några funderingar!

Karriärkvällen 2018

”Karriärkvällen” anordnas varje år av Norra Studerandeföreningen. Temat för det här året är specialist och i år har de bjudit in tre intressanta föreläsare till skolan som berättar om deras karriärval och ger oss tips & råd. I år bjuds det på en pizza per person vilket känns generöst!

Våran första gäst är Marie Tullberg som är Bettfysiolog samt Parodontolog. Ett mycket underhållande föredrag där vi fick varsin avslappningspinne som uppfanns av henne för att lätta på spänningar vid käkbesvär.

Andra gästen är Margareta Molin Thorén som är protetiker men har även jobbat mycket med etiska frågor inom tandvården. Margareta undervisar hos oss i Umeå i kursen PU på termin 3 samt protetik på senare terminer. Hon lyfter upp etik och moral inom tandläkeri under utbildningens gång.

Sista gästen är Elias Messo som är käkkirurg. Han berättade om hans långa och tuffa väg mot framgång, om hans resa till Dallas (käkkirurgins mecka) och mycket annat. Man blir så imponerad och inspirerad av hans berättelse.

Tips från Marie:

Gå mycket kurser. Man kan inte komma på allt själv.
Fortsätt vara nyfikna.
Varje gång ni har patient ska ni tänka; vad ska jag lära mig av den här patienten? Man får alltid något tillbaka, vare sig det är information om patientens medicinska behov eller boktips. Man kan alltid lära sig något av patienten och då kan man bilda en ”connection”.
Gör en behandling som du själv skulle vilja ha.

Tips från Margareta:

Våga prova!
Förstå värdet av att ha god kommunikation med andra kollegor och andra personer i andra yrkesgrupper, t.ex. med tandtekniker.
Fråga dig själv: vill jag leda? Vill jag vara en mentor/coach? Är jag beredd på att bli ifrågasatt? Är jag beredd på att stötta i alla möjliga situationer? Är jag beredd på att lägga jaget åt sidan? Är jag uthållig?
Fallgropar som förekommer som man ska försöka undvika: Man vill fixa allt. Man vill att alla ska vara nöjda. Man vill svara på allt utan att ge svaret tid att mogna. Man tänker på arbetet hela tiden. Man lägger allt privat åt sidan för att ta tag i ”akuta saker”.

Tips från Elias:

Ge aldrig upp!
Lyssna inte på naysayers.
Om ni vill bli käkkirurg – försök att jobba på sjukhustandvården. På fritiden kan ni hänga med käkkirurgerna och assistera. Ha medicinska meriter. Sök SHO-tjänster i England. Gå på ÖNH, Oral medicin och andra diplomkurser.
Läs boken ”Facial Skeleton” av Edward Ellis III om ni är intresserade av käkkirurgi.
Always be a teacher and always be a student.

Bettfysiologen och parodontologen Marie Tullberg