Modellering av incisiv i plexiglas

Idag hade vi en lång och intressant dag i skolan. Dagen började kl 8.00 med en obligatorisk föreläsning om kemiska arbetsmiljörisker. Sedan gick halva klassen till Biologihuset för att hämta ut vår tenta i OKB. Jag gjorde ett misstag då jag tappade bort min tentakod så jag visste inte hur det gick för mig på tentan trots att tentaresultatet kom ut för några dagar sedan. Först idag fick jag tillbaka min tenta från kurssekreteraren och jag kunde konstatera att jag fick godkänt vilket är en lättnad då OKB var en av dem svårare kurserna som vi läst hittills.

Innan våran material-labb började hade vi en lunchföreläsning från FLUX, men vi hade inte tid att byta om till klinikkläder efter lunchföreläsningen så vi bytte om direkt. Idag på material-labben fick vi modellera en incisiv från ett plexiglasblock. Först hade vi en demonstration och sedan fick vi själva testa på att modellera tanden. Till hjälp hade vi rakt handstycke, blyertspenna, skjutmått, kautchukfräs, gummipolerare, Robinsonborste, garntrissa och polerpasta. Först fick man rita kronans och rotens faciala och distala ytor på plexiglasblocket för att senare slipa bort överflödigt material med en kautchukfräs på linguala och mesiala sidan. När vi sedan fortsatte med att slipa till kronan och roten efter angivna mått till rätt dimensioner fick vi använda vår kunskap i tandanatomi. Vinkeltecknet, rottecknet ska vara rätt bland annat. Det ska se så verklighetstroget som möjligt vilket inte var lätt då varje millimeter spelar roll. Till slut fick vi jämna till ytorna med gummipolerare och finpolera med pasta på Robinsonborste och garntrissa om man ville.

Resultatet blev ok, min tand skulle föreställa en 21:a men den blev så liten så den föreställde mer en 41:a men formen var rätt bra ändå. Superkul moment!!

Allmän patologi och materialvetenskap

IMG_1478
Plugg på Medicinska Biblioteket (MB) 

 

Hej allihopa, det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Efter tentan i OKB ville jag bara slappna av och inte tänka på plugget så mycket. OKB är en stor kurs så efter tentan känner man sig en aning skoltrött. Nu har jag vilat i några dagar och känner mig laddad inför de kommande kurserna på vårterminen.

Vi läser nu två kurser. Den ena kursen heter Allmän och oral patologi del 1 (7 hp) och den andra Odontologisk materialvetenskap del 1 (7 hp)Den här terminen läser vi endast allmän patologi, nästa termin fortsätter vi med oral patologi. I den här kursen får vi fokusera på sjukdomslära och vi fördjupar oss om inflammation, cellskada, tumörlära, cirkulation, vanliga sjukdomar i hjärta- kärl, digestionsorgan, urinvägar, endokrina organ, andningsorgan, skelett, muskulatur, nervsystem och reproduktionsorgan med betydelse för blivande tandläkare. Hur uppstår cancer? vad händer vid en cellskada? Hur sker läkningen? Dessa är några av hundratals frågor som vi måste kunna besvara på.

Vi har möjligheten att vandra runt på kliniskt patologiskt labb (intressant), mikroskopera för att se sjuka celler och även vara med vid en obduktion (det här är mest spännande).

Kursen materialvetenskap omfattar föreläsningar om polymerers, dentala cements och plastiska fyllnadsmaterials uppbyggnad, sammansättning och kemiska och fysikaliska egenskaper, deras praktiska och kliniska uppgift samt deras förhållande till biologisk miljö. Vi får läsa om olika borrar, olika verktyg osv. Under kursens gång ska vi få labba en hel del på kliniken. Vi ska få göra borrövningar, modellera med plexiglas, rekonstruera och göra massa annat! Jag och hela klassen ser verkligen framemot att få börja med de kliniska momenten, vi har längtat efter detta sedan dag 1. Det är nu vi får ha på oss klinikkläder och se ut som en riktig tandläkarstudent! Det är nu vi får börja med att borra och arbeta praktiskt. Det är ju trots allt vad allmänheten förknippar oss med – borrar! Detta är det första ”riktiga” kliniska moment vi har. På termin 2 hade vi vaxning av tänder på tandtekniker-labbet men det var mer som en prova på-grej. Läs mitt blogginlägg om vaxningen här.

 

Dissektion

På termin 3 har vi dissektion, det är en del av kursen OKB där vi läser om kraniets och nackens alla strukturer, både ytliga och djupa. Dissektionen är ett obligatoriskt moment som anses vara en av dem mest fascinerande och uppskattade momenten under utbildningen. Dissektion innebär sönderdelning av en organism, i detta fall en människokropp, främst i vetenskapligt studiesyfte. Varje år doneras människokroppar till Umeå Universitet i syfte om anatomisk undervisning och forskning. Kropparna används för undervisning i anatomi främst för läkarstudenter men också tandläkarstudenter och annan sjukvårdspersonal. Helkroppsdonationer är en ovärdelig resurs eftersom inga sofistikerade datorsimuleringar eller högteknologiska bildtekniker kan ersätta en verklig kropp. Fördelen med dissektionsmomentet är att eleverna får se variationer hos kroppens strukturer mellan individer, åldrar och kön. Det som vi läser och ser i anatomiböckerna är ”medelvärdesanatomi” eller ”genomsnittsanatomi”, dvs. hur en genomsnittlig människa ser ut. Men sanningen är att kroppens strukturer kan de facto variera mycket från individ till individ. En viss muskel kan ha en annan form och sitta på ett annorlunda ställe.

Detta moment innebär oftast för ett flertal studenter ett första möte med en avliden. Därför informeras vi elever noggrant om alla regler. Diskussioner om medicinsk etik och proffessionalitet hålls i samband med anatomin i kursen PU. Elever får inte ta med sig sina telefoner och paddor in i dissektionssalen av självklara anledningar. Inga bilder får tas, vi får inte sprida information om den avlidnes kön, ålder, etnicitet etc. Vi får inte skratta åt liket och bete oss omoget, allt handlar om att man ska visa respekt för donatorn. Igår hade vi dissekering och jag känner mig väldigt tacksam att jag fått den här unika chansen. Det var så spännande, ord kan inte beskriva.

Här nedan tänker jag svara på eventuella frågor som kan dyka upp medan ni läser mitt inlägg;

  1. Får man själv dissekera liket? Nej, det är amanuenserna som dissekerat fram strukturerna som är viktiga för oss att känna till.
  2. Är det dissektion av hela kroppen? För läkarstudenterna är det dissektion av hela kroppen, från topp till tå. För tandläkarstudenter är det huvud och hals som gäller. Resten av kroppen täcks med en filt.
  3. Är det otäckt? Det är upp till var och en att avgöra, jag är inte i läge att bestämma. Kroppen behandlas med formalin, så lukten av formalin närvaras i salen, annars känner man nästan ingen lukt alls. Om man visar tecken på yrsel, illamående eller svimfärdighet kan man sätta sig ner eller gå ut ur salen. Amanuenserna tar sedan hand om dessa elever. Jag har hört att det oftast är killar som går ut då tjejerna brukar oftast inte överskrida sina gränser. Killar försöker ibland spela tuffa och försöker stå ut, men det slutar med att de svimmar istället.
  4. Får man bara titta på? Amanuenserna har dissekerat fram ytliga och djupa strukturer innan så vi får gå dit och titta på när amanuenserna redovisar dem viktigare strukturerna. Sedan får eleverna själva palpera, känna med fingrarna och dra på strukturerna med pincett om eleven vill. Man är inte tvungen att röra på kroppen om man inte vill det. Däremot är det många som tar tillfället i akt och känner på strukturerna då det här är ett unikt tillfälle trots allt. Vi har lärt oss att artärer har tjockare kärlvägg pga glatta muskler som omringar artärerna, men hur kan man implementera denna kunskap? Jo, när man trycker i artärerna med pincetten känner man ett större motstånd. Artärerna ser fylligare ut jämfört med vener som har en mer kollapsad struktur (hos en avliden person). På så sätt kan kirurger skilja artärer från vener. Man kan inte utgå från färgerna som finns i anatomiboken. I verkligheten kan de ha samma färg, speciellt efter behandling med formalin.
  5. Vilka kläder får man ha på sig i salen? Man får ta på sig vanliga kläder. Inne i salen tilldelas munskydd, plastförkläde och handskar givetvis.
  6. Erbjuds dissektion hos alla lärosäten? Nej, det gör det inte. Jag är osäker på vilka lärosäten som erbjuder dissektion, men jag vet att Umeå Universitet är en av dem få som gör det. IMG_1349

Palpation

I OKB finns det obligatoriskt moment där vi ska få palpera varandra två och två. Palpation är en medicinsk diagnosteknik där undersökaren känner med händerna och fingrarna på patientens muskler, lymfknutor etc. för att upptäcka sjukliga förändringar. För att man ska kunna palpera rätt är det väsentligt att man kan sin anatomi. Man ska bland annat kunna musklernas ursprung och fäste, vart de olika kärlen löper osv. Som tandläkare är ansiktets och nackens muskler extra viktiga vid palpation då de hänger ihop med tuggapparaten. Om patienten säger att de har en knöl vid underkäken. Då är frågan; är det svullna lymfknutor som följd av en inflammation eller är det en tumör? Om knutan inte är förskjutbar kan det vara en tumör och då skall patienten remitteras. Detta får vi lära oss under kursens gång men vi kommer återkomma till det när vi arbetar kliniskt på dem högre terminerna.

 

Unknown
Här demonstrerar våra fantastiska anatomilärare hur man ska palpera.

Nollningen är över!

Nollningen är över nu och vi kan äntligen kalla dem nyantagna studenterna för T1:or. Det har varit superkul att få hänga med den nya klassen. Två veckors av fester och roliga aktiviteter är nu över och det är dags för oss faddrar att återigen lägga fokus på plugget. Under nollningen fick jag träffa många personer som läst min blogg. En av dem berättade till mig att min blogg avgjorde hens val mellan läkare och tandläkare. Riktigt roligt att så många läser bloggen och känner igen mig!

Under nollningsveckorna pluggar vi T3:or en kurs som heter OKB (Oral och kraniofacial biologi, 13 hp). Här får vi läsa väldigt ingående om munnens, halsens och ansiktets organsystem ur ett helhetsperspektiv. Vi får bland annat lära oss väldigt ingående om kraniets och nackens anatomiska ben-, led- muskelstrukturer samt kärl- och nervsystem. Det är till och med så att vi läser mer än vad läkarstudenterna gör om kraniets, ansiktets och nackens strukturer vilket är förståeligt då vi ändå kommer arbeta med det i framtiden. Det är en stor kurs med långa föreläsningar så man har inte lika mycket studietid som när vi hade fysiologi och farmakologi på termin 2. Som ni ser är det tufft att hinna med både OKB:n och nollningen som fadder, men det har löst sig relativt okej. Jag ligger efter med många många föreläsningar nu, så efter detta inlägg ska jag börja ta tag i mitt plugg!